I Helsingborgs utkanter

Helsingborg är en väldigt fin stad med mycket historia. Men det är också så mycket mer än bara staden. Ta bilen längst med 111:an och 112:an så hittar du massvis av smultronställen.

Vi började gårdagen med en tur längst med 112:an, till en liten pytteby som heter Arild ett par mil norr om Helsingborg. I denna lilla miniby hann vi med att se ett bröllop, nästan bli bisittare på ett dop samt se ett gäng rangliga fjortisar på konfirmationsläger. Men vi hann också ta en promenad längst med hamnen och stranden. Där jag fick höra berättelsen om Arild, som tillsammans med sin bror, blev dränkt av sin far och sedan flöt i land. Arild flöt i land vid Arilds strand, därav namnet. Arilds bror flöt i land vid Torekov. Historien berättar också att Arilds huvud har gjort ett märke i en av stenarna nere vid stranden.

Efter Arild så åkte vi vidare ut till Mölle, denna urgamla badort dit tyskarna vallfärdade förr i tiden och män och kvinnor för första gången delade badstrand. I denna lilla badort stannade vi och hittade den minsta livsmedelsaffär jag någonsin sett, vi hittade även lyckliga gatan och en urgammal sten som formats av vind och vatten ända sedan istiden.

En bit ifrån Mölle ligger Östra Kullabergets naturreservat, där det finns ett urmysigt litet café som heter Ellens Café och ligger precis vid vattnet.

Ett besök i nordvästra Skåne utan en våffla på Ellens Café borde vara förbjudet. För den våfflan var alldeles underbar. Nygräddad med hjortronsylt, hemlagad hallonsylt eller hemladag jordgubbssylt. Bara att välja. Utsikten uppifrån Kullaberget är inte så dålig heller, du ser ut över hela Mölle och en hel del till.

Nu var det så dags för dagens konstinslag - vi var på väg till Ladonien för att se på konstverken Nimis och Arx, dessa oerhört underliga konstverk.

Nimis är en stor träkoja byggd av drivved. Och Arx är ett stenhus som är en bok, med ett registrerat ISBN-nummer. För att komma till Arx måste du gå igenom Nimis. Nimis är porten ner till stranden där Arx finns.

Båda dessa verk är skapade av Lars Vilks, som verkar vara något av en nagel i ögat på Höganäs kommun och en hel del av de som bor här i nordvästra Skåne. Däremot så verkar alla rörande överens, officiellt eller inofficiellt, att Nimis är en turistattraktion och drar mängder av människor. Så att konstverket uppfördes utan byggnadstillstånd kommer man nog se genom fingrarna med. Att det ska rivas är nog bara en sägen. Det kommer nog stå där i många år till, ända till den dag då naturen gör sig av med det på sitt eget vis.

Att ta sig till Landonien är inte enkelt. Det är en väldigt svår terräng med branta backar, stora stenar och många rötter. Att det inte är fler som trillar och slår sig halvt ihjäl är ett under. Och likaså med Nimis - att den håller för de påfrestningar det måste innebära att människor dagligen klättrar runt i det där snart 30-åriga konstverket, är otroligt.

Allt där nere är säkert livsfarligt, men det är ändå värt ett besök!

För att ta oss tillbaka till Helsingborg körde vi så 111:an, som tog oss igenom Krapperup, Nyhamnsläge och Viken bland annat. En mycket fin väg längst med kusten, som tyvärr luktade gammal tång just igår. Men det gör den ju inte varje dag.

Idag styr vi bilen upp mot Varberg för att spendera natten på Varbergs fästning. Det ska bli spännande.

Läs även andra bloggares åsikter om helsingborg, bilsemester, sevärdheter, semestertips, arild, ängelholm, magnarps strand, mölle, badort, lyckliga gatan, östra kullaberget, naturreservat, ellens café, våffla, sylt, hjortron, jordgubb, hallon, hemlagad, ladonien, nimis, arx, lars vilks, höganäs, viken, krapperup, nyhamnsläge